Hvor er det dejligt at være
Der brænder et lys i min stue.
Hvad blev der af varmen i verden?
At være
udenfor tid og sted
og bare ha luften og lyset
og vejret og vejen med
og bare være som sten og trær
og skyer og græs og jord
en tid som ingen véd grænser for
et sted som ingen véd hvor.
Varmen i verden
Det holder jeg hånden mod.
Hvor stråler dets varme venlig.
Hvor føles den tryg og god.
Hvornår skal dens magt fornys?
Vi går på en jord, hvor man trænger
til varmen fra et lys.
Jeg vil vende tilbage til markerne
Jeg vil vende tilbage
for at oppsøge tabte spor,
jeg vil standse og lytte til fuglene,
mens min fod synker ned i jord,
for jeg føler en længsel, saa klar og stærk,
at den sprænger min hverdags ring,
jeg maa hjem til de steder, jeg kommer fra,
til de første, de sande ting.
Jeg vil sidde saa stille hos blomsterne,
at de ved, jeg er deres ven,
under himlen, hos regnen og træerne,
skal jeg finne meg selv igjen.
Jag vill gärna stå på gatan här och frysa
Jag vill gå til hörnet, jag vill långsamt vända,
Du är min renaste tröst,
Nej, intet gör ont som du.
Jag vill gärna...
för att se två fönster på en gavel lysa.
Den som bor där inne är mig mycket kär.
Jag blir sjuk i hjärtat, när det lyser där.
så att jag får se dig skymta fram kanhända.
Att du är så nära...Varför står jag här?
Jag blir sjuk i hjärtat, när det lyser där.
Du är min renaste tröst
du är mitt fastaste skydd,
du är det bästa jag har,
ty intet gör ondt som du.
Du svider som is och eld,
du skär som ett stål min själ -
du er det bästa jag har.
Man borde inte sova när natten faller på
Det sägs dom äro tusen mil och mer ändå från oss.
Man kan vel aldrig drömma så grant och underbart,
Man borde inte sova
för tänk, då blänker stjärnorna högt uppe i det blå.
Det är så tyst och stilla.
Att sova vore illa.
Jag vandrar mina vägar över slätt och genom skog,
och stjärnorna de följer mig, så sällskap har jag nog.
Än brinner de med stadigt sken, än flammar de som bloss.
Som silver och kristaller
nu deras gnistor faller,
och en annan flammer till när hon har brunnit ut,
så faller hon, då blir det som en strimma rök till slut.
som själva natten ter sig när de stjärnor lyser klart.
Det er som om det hördes
ett silverspel som rördes.
Man borde inte sova när natten faller på.
Man borde se på stjärnorna. man borde vara två.
